2 månader
Varför springer tiden så fort?
Varför ska ett litet val kunna förändra så mycket?
Om 15 dagar sitter jag vid Grinda, en mysig stuga i mullhyttans skog. Då är det jul.
Jag kan inte förstå att en halvt år har gått sedan jag sprang ut på trappan med vit klänning och studentmössan på huvudet. ETT HALVT ÅR! Tror det är sjukt.
Känns som jag har varit här i Oslo i evigheter, även fast det bara är två månader. Exakt två månader i dag faktiskt!
På vacksta gick två månader väldigt fort. I somras kändes det likadant. Nu känns det som en evighet sedan jag hoppade på bussen i Mora där jag klappade mamma och hennes nya valp hejdå.
Det stressar mig något otroligt när jag tänker på att varje litet val förändrar så mycket. Tar jag en väg, missar jag en annan.
"Livet blir vad man gör det till" Misslyckas man kan så mycket förstöras.
Jag vill göra så mycket, vill inte missa något.. När folk berättar om sina häftiga framtidplaner börjar jag tvivla på mina egna.. det finns för mycket att göra!
Hur ska jag kunna välja? Vad vill jag? Och när vill jag göra det jag bestämmer för att jag vill?
Varför är jag inte bara nöjd och lever i nuet?
"Lina är aldrig nöjd".. tror Hampus i min förra klass hade väldigt rätt om detta påstående.
Gud vad det snurrar i huvudet nu.
Dags för jobb om 1½ timme. Statoil, 7 arbetsdagar kvar där. Vad händer sen?
jag håller med dig starkt Lina, man vill hinna uppleva allt innan det är slut, så man inte missar det roligaste, det häftigaste, det som skulle passa en bäst!!!
